Motioner om behovet av reformer inom svensk ishockey

Inledning

Svensk ishockey står inför betydande utmaningar. Trots ett stort internationellt intresse har antalet aktiva spelare minskat över tid, och våra landslag har under det senaste decenniet haft svårt att konkurrera på den högsta internationella nivån. Det ökade intresset för ishockey återspeglas i publiksiffrorna i de högsta ligorna runt om i Europa, inklusive Svenska Hockeyligan (SHL). Detta har resulterat i historiskt höga TV-avtal för både SHL och HockeyAllsvenskan (HA), vilket är positivt. Trots detta har flera elitföreningar ekonomiska problem. Både SHL och i synnerhet HA brottas med lönsamhetsutmaningar, där många klubbar visar röda siffror och saknar tillräckligt eget kapital att falla tillbaka på. Utan en sund och rättvis ekonomi kan svensk ishockey inte fullt ut utnyttja sin stora potential.

Svensk ishockeys problem

För snart tio år sedan genomförde Svenska Ishockeyförbundet (SIF) en serieutredning som i huvudsak fokuserade på regler för upp- och nedflyttning mellan SHL och HA. Parallellt gjordes en översyn av de ekonomiska kraven för att erhålla licens för spel i de nationella serierna. Trots att dessa åtgärder var välmotiverade, behandlades inte de mer fundamentala frågorna kring hur seriesystemet bäst kan stödja svensk ishockeys utveckling och skapa stabila ekonomiska förutsättningar för klubbarna.

Konsekvensen har blivit att över hälften av klubbarna i de nationella ligorna kämpar med ekonomiska svårigheter, samtidigt som SHL:s omfattande och långsiktiga mediaavtal till största delen resulterat i ökade spelarlöner. SHL och HA är båda populära ligor med nästan likvärdigt medialt intresse, men ersättningarna skiljer sig markant, en obalans som enbart kan förklaras av historiska faktorer och tidpunkten för de olika avtalen.

De stora ekonomiska skillnaderna mellan SHL och HA, i kombination med nuvarande seriestrukturer, leder till ett osunt ekonomiskt risktagande hos klubbarna. Samtidigt är uppflyttning till SHL i det närmaste omöjlig enbart baserat på de intäkter som genereras från publik och sponsorer. Istället blir stora ekonomiska bidrag från privatpersoner eller kommunala stöd en nödvändighet.

Fler problemområden inkluderar: 

• Ojämna serier där topplagen snabbt distanserar sig från övriga, vilket minskar det breda intresset för ishockeyn.

• Föreningar i HockeyEttan (HE) och HockeyTvåan (HT) avstår från avancemang av ekonomiska skäl.

• Ideella insatser som tidigare burit upp HockeyEttan är otillräckliga i en tid då professionell drift blir allt viktigare.

• En snedvriden konkurrenssituation, där utländska spelare tar plats på bekostnad av svenska juniorspelare.

• Storstadsområdena brottas med särskilda utmaningar såsom brist på anläggningar och svårigheter för ungdomar att utvecklas i sin hemmiljö.

Våra slutsatser 

1. Den ekonomiska modellen för svensk ishockey är inte hållbar, och de ekonomiska förutsättningarna måste stärkas för att sporten ska kunna utvecklas på sportsliga grunder.

2. Nuvarande seriesystem och ligaorganisationer motverkar den dynamik som krävs för att den svenska idrottsmodellen ska fungera.

Vår vision

Vår vision för svensk ishockey sammanfaller med den som hela Hockey-Sverige enats om vid Svenska Ishockeyförbundets förbundsmöte:

"Vi ska vara bäst i världen i ishockey på alla nivåer och vara den idrott som engagerar mest och flest. Svensk ishockey ska också vara en samlande kraft och bidra till att bygga vårt framtida samhälle."

Vi anser att visionen även bör innefatta: 

• En sund och stabil ekonomi som möjliggör långsiktig utveckling för föreningar på alla nivåer.

• En rättvis fördelning av intäkter, så att sportslig framgång och överlevnad inte kräver externa bidrag.

Våra lösningar

En utveckling mot en mer hållbar modell för svensk ishockey kräver flera åtgärder i samverkan. Vi föreslår följande grundläggande reformer:

• Två lag ska flyttas upp och ner mellan SHL/HA och mellan HA/HE 

     o Detta minskar risken för osunt ekonomiskt risktagande och skapar realistiska möjligheter till avancemang.

• En gemensam ligaorganisation för SHL och HA 

     o SHL och HA har båda högt medialt intresse men agerar utifrån egna klubbars intressen snarare än vad som är bäst för svensk ishockey som helhet. En gemensam organisation skulle skapa bättre förutsättningar för rättvis fördelning av mediaintäkter

• Fastställa antalet lag i SHL och HA utifrån ekonomiska förutsättningar

     o Antingen genom en minskning av antalet lag i båda ligorna eller genom en expansion av SHL och HA.

• Lönekostnader ska hållas inom klubbarnas ekonomiska ramar 

     o En stor del av de ökade mediaintäkterna har gått till högre spelarlöner, vilket inte var avsikten. Klubbar måste ta ansvar för en hållbar ekonomi för att undvika osunda löneökningar.

• Begränsning av antalet utländska spelare

     o Detta för att främja utvecklingen av unga svenska spelare och en mer hållbar spelarrekrytering.

• Ett gemensamt sista övergångsdatum för ungdomsserierna i hela landet

     o För att säkerställa stabilitet och långsiktig utveckling av ungdomslag.

Sammanfattning

Svensk ishockey står inför en rad utmaningar som kräver strukturella och ekonomiska reformer. Genom att införa en mer dynamisk seriepyramid, en rättvisare fördelning av intäkter och en hållbar ekonomisk modell kan vi säkerställa att svensk ishockey förblir konkurrenskraftig både nationellt och internationellt.

Gotlands Ishockeyförbund                              AIK Ishockeyförening

Stockholms Ishockeyförbund                         Almtuna IS

Upplands Ishockeyförbund                            Djurgårdens IF Ishockeyförening                                                           

                                                                           SDE Ishockeyförening